Fredagstips: Italienska gnocchi

Gnocchi di patate alla piemontese – visst låter det poetiskt.
Och det är så gott!

Enklast att beskriva gnocchi är att säga att det är en sorts pastakuddar gjorda på potatis.
Ingredienserna är få och sådana som man vanligtvis har hemma: mjölig potatis, salt och vetemjöl. Inte snabbmat direkt om man räknar med alla förberedelser, men tillagningen går på några minuter.

Börja med att koka 1 kg mjölig potatis. Koka den med skalet på och skala medan den är varm. Pressa genast genom en potatispress. Salta med  1/2 tsk salt och arbeta in ca 4 dl vetemjöl. Arbeta degen direkt på bakbordet. Det ska bli en slät deg. Det kan behövas mer mjöl, degen är klar när den inte fastna på fingrarna.

Gnocchi-tillverkning

Nu ska du forma gnocchin: ta äggstora bitar av degen och rulla till fingertjocka längder på mjölat bord. Skär i 2-3 cm långa bitar. Tryck varje bit med tumme mot insidan av en gaffel. Då får gnocchin sitt karakteristiska räfflade utseende. Låt bitarna ligga på bakbordet eller på skärbrädor (fick jag använda för bakbordet räckte inte till).

Lägg gnocchin i kokande, saltat vatten. Ta några åt gången så att det inte klibbar ihop. Viktigt: Koka på svag värme i ca 4 min. När de flyter upp till ytan tas de upp med hålslev och får rinna av väl.

Innan servering fräs dem lätt i smält smör med färska salviablad. Jag fick inte tag på färsk salvia så jag använde torkad, men det är mycket godare med den färska.

Gnocchi_tallrik

Det går utmärkt att äta gnocchin med bara salviasmöret. Jag gjorde en tomatsås på färska tomater, lök, salt och peppar som fick koka ihop sakta medan jag gjorde gnocchin.

Hela familjen gjorde tummen upp för den här rätten!
Jag hoppas att du provar den.

Pollo alla Marengo – Kyckling Marengo

Denna rätt sägs vara Napoleon Bonapartes festmåltid efter slaget vid Marengo 1800 när han besegrade österrikarna. Det känns verkligen som ett hopkok typ “man tager vad man haver” av allt det bästa.

Kyckling Marengo

Kycklingen styckar man i 6-8 bitar och bryner i panna. Under tiden skållar man tomater, 1/2 kg, skalar och skär i bitar. Man kan ta bort kärnorna också om man vill, men jag behöll dem för att få mer sås. Häll på 1 1/4 dl kycklingbuljong och lika mycket vitt vin, pressa över 2 vitlöksklyftor och låt småkoka under lock i ca 45 min.

Skala 200 g pärllök (eller små steklökar som jag fick tag på) och ansa 250 g champinjoner (halvera dem om de är stora). Fräs i smör ca 10 min. Salta och peppra och pressa lite citronsaft över.

Nu kommer specialaren: koka 4 råa räkor. Det visade sig vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt att få tag på råa räkor, så jag tog 8 vanliga kokta räkor och fräste i lite olivolja med vitlök.

Plocka upp kycklingdelarna ut såsen och varmhåll. Låt såsen koka utan lock tills den är simmig. Lägg tillbaka kycklingbitarna samt lök och svamp och låt allt bli genomvarmt.

Knäck fyra ägg och vispa lätt ihop. Smält smör i stekpannan och häll i äggen. Stek på svag värme och rör hela tiden tills det blir en krämig äggröra.

Lägg upp kycklingragun på ett serveringsfat. Dekorera med räkorna och häll äggröran på ena sidan, och servera. Jag gjorde ugnssteka potatisbitar som contorni, tillbehör.

Mustigt och gott – en värdig segrarrätt tyckte jag och min man. Äggröran passade fint till tomatsåsen och räkorna fyllde sin plats, även om det lät konstigt när jag läste receptet. Barnen gillade kycklingen, men ratade lök och champinjoner. Lite väl många moment för en vardagsmiddag, men så var det ju också en festrätt.

Polenta pasticciata

Polentagröt äter vi då och då här hemma. Jag vet att man i Italien även äter polenta till mat, ofta skuren i skivor och kanske grillad. I min bok, Det italienska köket, som är min följeslagare den här veckan hittade jag detta recept på polentapudding. Det är som en sorts lasagne, men en torrare variant utan bechamelsås.

Man kokar upp drygt 1 liter vatten, saltar och rör ner 250 g polentagryn. Sänk värmen och låt det koka sakta i ca 30 min. Rör ofta. Det ska bli en tjock gröt, riktigt stabbig. Häll upp gröten på en avsköljd skärbräda av trä och forma gröten med en slickepott till en tjock limpa, ca 5 cm hög. Låt den stå och svalna.

polentapudding  poletnapudding_tallrik

Gör en köttröra på  500 g köttfärs (i originalreceptet skulle man ha 350 g nötfärs och 150 g kalv, men jag hade bara nötfärs) som du fräser med en hackad lök. Salta och peppra. Rör ner 3 msk tomatpuré och 3 msk vatten. Låt puttra i ca 5 min.

Sätt ugnen på 150 grader. Riv ca 100 g parmesan fint. Smält 100 g smör. Pensla en ugnssäker form med lite av det smälta smöret.

Skiva polentalimpan i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg ett lager polentaskivor i botten på formen, pensla/droppa över smält smör och lägg ett lager köttfärsröra på. Strö över parmesan. Fortsätt att varva så här tills alla ingredienser tagit slut. Översta lagret ska vara polenta som penslas med smör. OBS! Spara lite riven parmesan.

Grädda i ugnen ca 30 min. Strö över resten av osten och servera puddingen riktigt varm.

Både jag och min man blev överförtjusta i den lite knapriga men ändå mjuka polentan och den smakrika köttfärsröran som blivit ännu godare när parmesanen fått smälta in i den. Fullpoängare! Barnen var däremot inte så förtjusta. De tyckte inte om polentan. Synd, för det var en ganska snabbgjord, enkel rätt med få ingredienser. Men jag kommer definitivt att göra puddingen igen.

 

Ciao!

Nu blir det Italien i en vecka. Vi startar med norra Italien, och jag har tittat på mest på recept från Alpområdet och Poslätten. Första måltiden fick bli en snabb en, så jag köpte färdig tortellini och gjorde egen tomatsås. Nu skulle såsen koka sakta i 2 timmar, så den krävde sin tid, men å andra sidan skötte den ju sig själv 🙂

Hittade ett nytt märke, Rana, bland färsk tortellini som vi testade. Den var riktigt god och hade en kort innehållsförteckning som ju brukar båda gott, inga onödiga tillsatser. Tillverkad i Italien.

italiensk tomatsås  Rana - tortellini  tortellini med tomatsås

Till såsen använde jag färska tomater som jag skållade och skalade. Jag hackade en lök, en morot och en stjälk bladselleri – ingredienserna till en klassisk sofritto. Hacket fick sakta fräsa i olivolja i ca 20 min. Sedan hällde jag i de hackade tomaterna och lade i några färska basilikablad (knappt en halv kruka). Detta fick sedan koka ihop sakta i 2 tim. Tillsatte 1 tsk salt innan servering. Inget socker behövdes, moroten stod för det söta och tog bort den syrliga smaken från tomaten.

Och vad tyckte vi då? Jag tyckte såsen blev fin i smaken. Inte så kraftig tomatsmak som det ofta blir när man använder burktomater och kanske även tomatpuré. Mer finstämt och fler smaknyanser. Mannen höll med. Sonen ville ha ketchup och dottern tyckte såsen var OK.