Polenta pasticciata

Polentagröt äter vi då och då här hemma. Jag vet att man i Italien även äter polenta till mat, ofta skuren i skivor och kanske grillad. I min bok, Det italienska köket, som är min följeslagare den här veckan hittade jag detta recept på polentapudding. Det är som en sorts lasagne, men en torrare variant utan bechamelsås.

Man kokar upp drygt 1 liter vatten, saltar och rör ner 250 g polentagryn. Sänk värmen och låt det koka sakta i ca 30 min. Rör ofta. Det ska bli en tjock gröt, riktigt stabbig. Häll upp gröten på en avsköljd skärbräda av trä och forma gröten med en slickepott till en tjock limpa, ca 5 cm hög. Låt den stå och svalna.

polentapudding  poletnapudding_tallrik

Gör en köttröra på  500 g köttfärs (i originalreceptet skulle man ha 350 g nötfärs och 150 g kalv, men jag hade bara nötfärs) som du fräser med en hackad lök. Salta och peppra. Rör ner 3 msk tomatpuré och 3 msk vatten. Låt puttra i ca 5 min.

Sätt ugnen på 150 grader. Riv ca 100 g parmesan fint. Smält 100 g smör. Pensla en ugnssäker form med lite av det smälta smöret.

Skiva polentalimpan i ca 1 cm tjocka skivor. Lägg ett lager polentaskivor i botten på formen, pensla/droppa över smält smör och lägg ett lager köttfärsröra på. Strö över parmesan. Fortsätt att varva så här tills alla ingredienser tagit slut. Översta lagret ska vara polenta som penslas med smör. OBS! Spara lite riven parmesan.

Grädda i ugnen ca 30 min. Strö över resten av osten och servera puddingen riktigt varm.

Både jag och min man blev överförtjusta i den lite knapriga men ändå mjuka polentan och den smakrika köttfärsröran som blivit ännu godare när parmesanen fått smälta in i den. Fullpoängare! Barnen var däremot inte så förtjusta. De tyckte inte om polentan. Synd, för det var en ganska snabbgjord, enkel rätt med få ingredienser. Men jag kommer definitivt att göra puddingen igen.